Material och ytbehandlingar
Vad är vad i förkortningsdjungeln? Här är en kort guide till material, ytbehandlingar, korrosivitets- och säkerhetsklasser och stödavstånd.
Material och ytbehandlingar
- Mässing
- Används sällan numera för skruv och mutter. Materialet rostar inte men kallas inte rostfritt. Det man förr tillverkade i förnicklad mässing (skruv, kupolmutter m.m.) görs nu i rostfritt, kvalitet 2333, även kallad A2.
- Rostfritt (A2) och syrafast (A4)
- Ska det tåla aggressiv miljö ska det vara syrafast, kvalitet 2343, även kallad A4.
- FZV – varmförzinkat
- Ytbehandling som gör att materialet tål aggressiv miljö, i en annan säkerhetsklass. Detaljerna doppas styckvis i galvbad efter att till exempel hål har stansats. Ytskiktet är cirka 70–100 µm beroende på stål.
- FZB – elförzinkat
- Förzinkning på elektrolytisk väg. Klarar sig inomhus i normala förhållanden, men tål inte någon längre tid utomhus.
- FFZV – förförzinkat varm
- Också varmförzinkning, men materialet förzinkas innan det stansas. Det första F:et betyder ”före”. Tudelade standardklammer är ofta FFZV.
Korrosivitetsklasser
Enligt SS-EN ISO 12944-2, med hänsyn till atmosfärens korrosivitet och exempel på miljöer i tempererat klimat.
| Klass | Korrosivitet | Utomhus | Inomhus |
| C1 | Mycket låg | – | Uppvärmda utrymmen med torr luft och obetydliga föroreningar, t.ex. kontor, affärer, skolor och hotell. |
| C2 | Låg | Låga halter luftföroreningar, t.ex. lantliga områden. | Ouppvärmda utrymmen med växlande temperatur och fukt, låg kondens och låga föroreningar, t.ex. sporthallar och lager. |
| C3 | Måttlig | Viss mängd salt eller måttliga föroreningar. Stadsområden, lätt industri, visst kustinflytande. | Måttlig luftfuktighet och mycket föroreningar från produktion, t.ex. bryggerier, mejerier och tvätterier. |
| C4 | Hög | Viss mängd salt eller påtagliga föroreningar. Industri- och kustområden. | Hög fuktighet och mycket föroreningar från produktion, t.ex. kemisk industri, simhallar och varv. |
| C5-I | Mycket hög (industriell) | Industriområden med hög luftfuktighet och aggressiv atmosfär. | Nästan permanent kondens och mycket föroreningar. |
| C5-M | Mycket hög (marin) | Kust- och offshoreområden med mycket salt. | Nästan permanent kondens och mycket föroreningar. |
Säkerhetsklasser
Säkerhetsklassen gäller infästningen: att man väljer rätt typ av expander eller plugg. Exempel på montage i respektive klass:
- Säkerhetsklass 1
- Infästning av installationer (t.ex. ventilationstrummor och kabelstegar), ytterväggsbeklädnader med ringa höjd (t.ex. skalmurar upp till 3,5 m över mark) och lätta undertak. Förband som bara fixerar läge.
- Säkerhetsklass 2
- Infästning av ytterväggskonstruktioner (t.ex. betongelement och skalmurar), yttertak och undertak. Inspänning av pelare eller andra stabiliserande byggnadsdelar.
- Säkerhetsklass 3
- Byggnadens bärande huvudsystem och de delar som behövs för dess stabilitet. Trappor och andra delar av utrymningsvägar, räcken där många människor vistas vid stora höjdskillnader, balkar för traverser och bygghissar.
Stödavstånd
Stålrör
| DN | Avstånd (m) |
| 20 | 2,5 |
| 25 | 2,5 |
| 32 | 2,5 |
| 40 | 2,5 |
| 50 | 3,0 |
| 65 | 3,0 |
| 80 | 3,0 |
| 100 | 4,0 |
| 125 | 4,0 |
Kopparrör
| Dy (mm) | Avstånd (m) |
| 22 | 1,25 |
| 28 | 2,5 |
| 35 | 2,5 |
| 42 | 2,5 |
| 54 | 2,5 |
| 70 | 2,5 |
| 76,1 | 3,0 |
| 88,9 | 3,0 |
| 108 | 3,0 |
Plaströr, avstånd i meter
| Dy (mm) | PP | PVC, ABS | PEH, PEM | PEL |
| 20 | 0,5 | 0,3 | 0,3 | 0,3 |
| 25 | – | 0,44 | 0,3 | 0,3 |
| 32 | 0,5 | 0,5 | 0,4 | 0,4 |
| 40 | – | 0,6 | 0,5 | 0,5 |
| 50 | 0,8 | 0,7 | 0,6 | 0,5 |
| 63 | – | 0,8 | 0,7 | 0,6 |
| 75 | 1,1 | 1,0 | 0,9 | 0,6 |
| 90 | – | 1,2 | 1,1 | 0,7 |
| 110 | – | 1,5 | 1,3 | 0,7 |
| 160 | – | 2,0 | 1,9 | – |